Igår när vi gick hem hände en annan sak! Vi var 50 meter från vår dörr när vi hör och ser något i en buske. Döm av vår förvåning när vi ser att det är en grävling som kommer utspringande. Anna blir skrämd men ändå blir hon fascinerad medan jag bara blir skrämd! Det lugnar mig inte heller när jag frågar Anna om grävlingar biter människor och hon svarar "om man går på grävlingmarker så ska man ha knäckebröd i skorna för grävlingar biter tills benen knakar. Har man då knäckebröd i skorna så tror de att det är benen som knakar." Puh, gissa om det lugnade mig!