Polisbil!
Anna och jag har blivit skadade! Hjärnskadade! På riktigt! Efter vårt (läs mitt) med en polisman, konstaplen som Anna berättat, så har det blivit till en grej varje gång vi ser en polisbil. Den som ser den först säger "POLISBIL" och mitt hjärta börjar slå hårdare, jag tittar bort och jag hoppas innerligt att det inte är konstaplen som är i bilen medan Anna blir jättenöjd och tittar/glor in i bilen i hopp om att det är han! Vi har inte sammankört hur vi ska reagera när det här inträffar. Tro det eller ej men det hände minst en gång om dagen att vi såg en polisbil!
De sista dagarna i Kalmar så sa jag till Anna att det ska vara skönt att komma tillbaka till Helsingborg/Höganäs för här skulle jag kunna se en polisbil utan freaka. Nja...så blev det ju inte riktigt! Nu till hur vi har blivit skadade! När Anna övningskörde med körskolan så såg hon en polisbil och sa rakt ut "POLISBIL" varpå körläraren mest trodde att hon blev nervös för att det kom en polis. Idag när jag cyklade hem från jobbet så såg jag en polisbil och jag stannade till en halvsekund innan jag påminde mig själv att jag faktiskt kan se polisbilar här!